onsdag 9 juli 2014

Min första Triathlon, race report

Igår kväll stod jag beredd att genomföra min första triathlon. Det var vid eventet Try Triathlon Sjöhistoriska som sker invid Sjöhistoriska museet. Evenet hålls varje tisdag nu inför World Triathlon Stockholm den 23 augusti och anordnas av Vattenfall World Triathlon. (http://stockholm.triathlon.org/se/motionar/traningskvallar)

Team Snabbare filmade eventet, filmen hittar ni här; http://www.youtube.com/watch?v=94M3ppmzAeY&sns=em


inför start, våtdräkten nästa...
Jag gjorde sällskap med några kollegor till eventet. Väl på plats så blev jag väl omhändertagen och tillvisad en plats där jag skulle lägga min cykel och övriga prylar. Snart därpå hälsades vi välkomna och det förkunnades att vi var ca 200 personer på plats för eventet. Vi delades in i tre grupper beroende på intresse, simning, löpning och cykel/växling. Jag valde det sistnämnda då jag ville vet mer om själva växlingarna då detta var nytt för mig.

Eventet var ett s.k. minitriathlon, dvs korta distanser. 400 m simning, 7,4 km cykling och 2,4 km löpning. Formen kallar de för träningstävling, ett sätt att träna i tävlingsliknande förhållanden men trängsel och växlingar.


Simningen

Precis innan start, jag ligger
långt ut/upp till vänter i bild
Starten skulle ske i vattnet, masstart... 200 pers i vattnet, jag tänkte på vad Reinhold sagt dagen innan, se till att ligga till höger så du inte blir översimmad i trängseln. Tidigare har Jojje sagt att det gäller att ligga i vid starten, gorillasimning är det som gäller i triathlon... med dessa ord placerade jag mig långt fram till höger. När väl starten gick började jag simma på bra, jag höll jämn fart med de som var runt om mig, jag såg hela tiden de som låg längst fram till vänster om mig, jag ansåg mig ligga mycket bra till så här långt.

Strax innan vi kom fram till vårt rundningsmärke vid 200 meter så tog min kraft slut, jag kunde inte förmå mig att simma vidare, jag var tvungen att ta några bentag och nästa "trampa vatten"... följden blev att mängder med simmare kom ikapp mig och passerade mig på alla tänkbara sätt... jag blev rätt nedstämd, skall jag inte fixa det här... jag tvingade mig att bara slutföra simningen. Det tog en evighet... när jag kom till bryggan som vi skulle runda för att sedan gå upp på land var lättnaden stor, äntligen var simningen över... i efterhand såg jag att denna evighet hade varit i 11 minuter, tänk vad hjärnan kan lura en...

Första växling

Jag småsprang upp och tog av mig våtdräkten, klockan, simglasögon och badmössan i farten. Väl på plats i växlingsområdet drog jag av mig det sista av våtdräkten, fick på mig strumpor, skor, hjälm... började småspringa med cykeln... insåg att min Edge hade somnat, fick slå på den igen och samtidigt växla sport i min 910XT (fick i efterhand lära mig hur man skulle ha gjort).

Cyklingen

Väl på vägen där det var tillåtet att börja cykla kom jag snabbt upp på cykeln men benen kändes stela och kalla. Det var svårt att trycka på, underligt nog så körde jag om folk redan här... farten lyckades jag få upp rätt snabbt... efter ett par hundra meter så kom benen igång och jag kunde börja trycka på. Det gick bra, hela cyklingen därefter var en enda omkörning. Jag lyckades hålla god fart genom hela cyklingen mötte "eliten" precis inför vändingen :) Jag hade kört ikapp det jag förlorade i simningen insåg jag, skönt!

Andra växlingen

Jag slutade nästan trampa de sista hundra meterna inför växlingen. Jag rullade in och hoppade av och sprang till växlingsområdet. Hjälm och skor åkte av snabbt, löparskorna åkte på lika snabbt och sedan var det dags att byta sport på 910XT'en och iväg!

Löpningen

De första metrarna var jobbiga, jag slet hårt, jag låg kring 90% hela tiden och det kändes tungt, farten var dock god, strax under 4:30 fart, så jag intalade mig att det är bra, mycket snabbare kan jag inte springa just nu... det lättade något men inte mycket, jag mötte eliten ånyo strax innan vändningen, det gav mig en boost. Vändningen gick bra, hemvägen gick obemärkt förbi, efter vändningen blev jag passerad av första dam, hon sprang lätt om mig... jag tänkte inget vidare på det då men det visade sig att det var vinnaren i damklassen ;)


Precis efter målgång

Summerat


Triathlon är superskoj! Det är en utmaning på ett annat sätt än vad jag testat tidigare, just det faktum att man kombinerar olika sporter i direkt följd gör det hela till en unik upplevelse. Att det är en materialsport rådet det väl ingen tvekan om, men det kräver mer träning än någon annan sport jag kan tänka mig... det räcker inte med att bli bra i en sport utan i tre... samtidigt!

Mina lärdommar från min första triathlon

Det som fungerade bra;
  • Starta med triathlonkläderna på under våtdräkten, det var både klokt och effektivt
  • Badmössa och glasögon är ett måste
  • Cykeln liggandes från höger till vänster, löparskorna längst fram till vänster, cykelskorna nedanför löparskorna. Strumpor på cykelskorna, cykelhjälm överst. Möjligen skall jag ta med cykelglasögon nästa gång...
Att förbättra;
  • Lär mig hantera min 910XT
Reinhold gav mig en lektion i hur jag använder 910XT i multisport. Nu tror jag att jag kan använda den bättre nästa gång... genom att använda funktionen multisport... trycka LAP-knappen när man kliver upp från vattnet, när man sätter sig på cykeln, när man kliver av cykeln, när man bröjar springa och STOP när man är klar. Då får man tider på varje gren plus tider på växlingarna, sporten byter klockan själv... borde ha läst på detta själv innan...

  • Handduk på växlingsplatsen 
Växlingsplatsen, en handduk hade varit bra att ha där. Torka fötterna efter simningen och därmed enklare att få på strumporna.

  • Testa utan strumpor
Möjligen prova med att cykla/springa utan strumpor...

  • Skaffa gummisnoddar till skosnören
Att knyta skorna inför löpningen var det krångligaste i alla moment vid bytena. Jojje visade speciella skosnören som gummisnoddar... jag måste skaffa sådana till nästa gång.

  • Träna simning
Jag har inte styrkan till simning som det är nu. Det är föga förvånande heller med tanke på att jag knappt simmat sedan i vintras.

  • Träna intervaller
När man kör så här korta pass som 6,7 km cykling och 2,4 km löpning så är det CO2 max som gäller....

Simningen




Cyklingen




Löpningen


måndag 7 juli 2014

Växeltrassel...

Mina växlar började krångla på senaste distanspasset, jag justerade och justerade men lyckades inte få till något som fungerade bra... Lyckades helt enkelt inte på i de två-tre högsta växlarna på kassetten...

Idag, på min frus premiärrunda på räser, ser jag att en kård (visst heter de så?) på växelwiren lossnat....

Väl hemma monterade jag ur hela växelwiren och se vad jag hittade:



En wire som var trasig på flera ställen, inte konstigt att den trasslat!

Nu är en ny, väl infettad, wire på plats! Hoppas nu på problemfri växling vid nästa träningspass!

#shimano #ultegra #dura-ace


måndag 16 juni 2014

Vätternrundan 2014, racereport

Precis efter målgång


Vätternrundan blev inte som det var tänkt ... blev olyckligt avhängd från min grupp efter halva loppet och fick köra solo andra halvan. Det blev till slut en succé ändå med personbästa på distansen!

Snabbfakta om 49'e upplagan
Vätternrundan 2014

Anmälda23 000
Startande19 447
Fullföljde18 641
Ej fullföljde737 (3%)
Ej startande3 275 (14%)
Genomsnittsrundan12h 32m
Snabbaste rundan6h 55m
Min placering964
Passerade7518
Passerad av10

Dagen innan

Väl på plats i Motala sporthall fick vi bra platser på en tjock madrass. Jag, Sydfors och Patrick P. Bra start på årets vända! Efter inlämning av hinken till serviceteamet och lite snack, uthämtning av startbeviset och en pastamiddag var det dags för tidig träff med John Blund.

Natten

Jag sov oroligt (som vanligt) fram till småtimmarna, vid 3-tiden var jag klarvaken och efter ett toabesök sov jag som ett barn... Sydfors väckte mig och berättade att jag snarkat ljudligt... jag kände mig som en glad prins! Wow! Jag är utvilad var första tanken... skön start inför Vätternrundan!

Inför start

Gruppen precis innan start
Påklädd och på plats i restaurangen hörde jag flera irriterade cyklister...gröten var slut! Det finns ingen gröt kvar! Katastrof, ingen frukost! Efter en massa diskussioner och fram och tillbaka var jag tacksam över att Sydfors fått mig att köpa havregryn dagen innan. Jag hämtade sonika dessa och bad om tevatten... och vips så hade jag mig gröt framför mig! Nu var det bara till att lugna ner sig...

Väl på plats inför gruppfotografering och sista-minuten-informationen träffade jag Peter Estberger som jag cyklade Ride of Hope 2013 (Lund-Stockholm) med, skoj!

Start - Gyllene Uttern (40,4 km/h)

Wow! medvind och god fart söderut! Allt kändes mycket bra förutom ett knak/gnissel från min cykel som irriterade mig så infernaliskt, tänk att ljud skall komma precis när man skall cykla 30 mil... ... hur skall jag stå ut med detta hela vägen runt... jag försökte förstå vad ljudet kom ifrån. Just detta ägna jag den mesta av tiden åt...jag har haft liknande ljud tidigare, nu hade jag nytt bakhjul, ny body, nytt vevlager, ny kassett, ny kedja... vad kan vara orsaken till oljudet?

Fint väder och fina vägar
Strax efter Gränna stod vårt serviceteam och en familj och tittade på loppet, hela vårt gäng stannade och kissade... vilken chock för familjen som stod där... från lugnet till 40+ personer som ställer sig runt om dem och kissar för att 60 sekunder senare åka vidare.

Jag tar av mig västen och ger den till servicepersonalen, skönt att bli av med den, det börjar bli varmt.

Gyllene Uttern -  Bankeryd (37,2 km/h)

Efter stoppet fortsatte cyklingen tämligt enkelt och snabbt, en kombination som inte är så vanlig, men med medvind så blir det så.

Första avhängningen; backen invid Skärstad

Första riktiga backen stod framför oss. Jag bestämde mig direkt för att inte gå på rött uppför backen, det var helt enkelt för tidigt för det, jag behövde spara på krafterna till senare i loppet. Sagt och gjort så hjälpte jag t.o.m. en cyklist i backen som hade det tyngre än jag. Väl på toppen insåg jag och Micael att vi hamnat efter gruppen! Vi bestämde oss för att köra partempo för att köra i kapp. Det blev en slitsam resa men vi hjälptes åt och lyckades köra ikapp!

Jönköping

Ren njutning!
Jönköping var det första riktigt jobbiga partiet (bortsett partempot). Vi hade stark kantvind och det var ingen vila någonstans i gruppen. Är detta vad vi har att vänta när vi skall vända norrut tänkte jag...

Strax efter Bankeryd stod vårt serviceteam än en gång och väntade, denna gång med våra hinkar utställda i prydliga rader. Jag hittade min hink tämligt snabbt och fyllde min Camelbak som visade sig inte behöva mer än ca 0,5 liter... jag hade alltså inte druckit mer än en halv liter de första 10 milen... illa!Jag passade även på att lossa mitt bakhjul och spänna snabbkopplingen något hårdare. Allt detta på under 90 sekunder, det gick undan kan jag lova!

Bankeryd - Hjo (30,9 km/h)

Snittfarten säger väl en del...

Andra avhängningen; någon backe

Det hela började med att jag fick en förning uppför en backe, naturligtvis slitsamt som vanligt men jag körde inte på rött ändå.


Det blev motorbyte strax därefter och jag hamnade således i den bakre motorn och väl på plats längst bak kom vi in i ytterligare en backe. Som bekant så blir det ofta inbromsning när man ligger sist i en större klunga när de första börjar komma upp i backen.

När väl de första i klungan tagit sig över krönet och börjar få upp farten igen så ligger de sista fortfarande kvar i backen och tvingas accelerera mitt i backen, precis där var jag. Jag hade inte krafter eller lust att gå på rött och valde att inte köra hårt utan att hushålla med krafterna, det var ett misstag visade det sig. Jag hade dock sällskap i backen vilket kanske gjorde mig lugnare...

När backen väl var över ser jag gruppen accelerera och jag och Patrik var hopplöst efter. Vi gjorde vissa försök att köra ikapp men Patrik hade kört slut på kroppen på något sätt så jag fick inse att jag blivit avhängd, så onödigt, jag blev uppriktigt nedstämd... det var inge mina krafter det berode på, det var gruppens "hets" i backen i kombination av mitt hushållande av energi som gjorde att jag blev avhängd.

Göteborgs Räddningstjänst

Vi fick kontakt med Göteborgs Räddningstjänst sub 9-team som vi började köra med. Det hela kändes bra, de cyklade på rätt bra. Efter en tid anslut även Rehan till gruppen. Då började min cykel leva om, första tanken var punktering, jag stannade tvärt. Det visade sig vara ett reflex som hade fastnat på mitt framhjul. Patrik stannade också, jag fick bort reflexen och viftade och ropade till Patrik att nu kör vi ikapp våra nyvunna kompisar. Vi lyckades, men efter några varv i deras rotation såg jag inte längre Patrik, jag vet inte vart han tog vägen...jag hade sedan en tid fått besvärande nageltrång, det blev bara värre och värre...

Andra depån

Jag och Rehan hade pratat om hur vi skulle göra med stopp... skall vi lämna gruppen eller köra vidare med dem? Jag frågade deras ledare och han sa att det inte tänkte stanna fler gånger. Från en klar himmel stod vårt service team där och vifta, jag låg i vänster led och svängde ut och bromsade ner kraftigt... och in i depån, men ingen Rehan ... däremot stod Alex där! Arg som ett bi. Jag tog av mig skorna för att se om jag kunde göra något åt min nageltrång... inget, jag satte på mig allt igen och spände skorna hårdare för att få dem längre bak i skorna. Jag pratade med Alex om vi skulle samköra, han var osäker, visste inte om han skulle köra vidare eller inte... det slutade med att jag körde vidare själv. Tyvärr hopplöst själv... svårt att hitta någon som ville cykla i mitt tempo, jag passerade alla tror jag, det blev en lång tempo körning...

Hjo - Aspan (30,2 km/h)

Jag tror det var på denna sträckan jag kom ikapp ett team från Hofvet. Jag anslut och det visade sig vara den grupp som Birgit anslutit sig till, vi kom att prata lite och hon berättade att gruppen inte kommer inte klara sub 9. Jag åkte med denna grupp en tid ändå. Tack för hjälpen kära klubbkamrater!

Aspan - Medvid (30 km/h)

Femte rundan avklarad, check!
Osäker om jag lämnade gruppen innan eller efter Aspan, men jag cyklade om dem och försöker hitta någon som ville cykla lite snabbare... hängde med lite löst folk här och där men fick aldrig något riktigt flyt i cyklingen. Nageltrånget hade kommit tillbaka... :(

Medvid - mål (37,3 km/h)

Nu var det inte långt kvar, jag bestämde mig för att börja köra själv. Jag hittade någon enstaka som jag kunde samköra med stundtals men det var mycket solokörning.

Väl i stadsparken träffade jag åter mina cykelkompisar och får snacka lite, alltid lika trevligt! Vips så stod Bela Hack där, skoj, ytterligare en kompis från Ride of Hope! 

Summering

Jag gjorde ett par missar, jag skulle varit noggrannare med att ligga på hjul. Jag hade sagt åt mig själv inför detta lopp men jag var slarvig när det väl gällde, kanske var det den långa snabba färden ner till Jönköping som fick mig att slappna av lite för mycket... Inför nästa lopp bör jag bygga mer styrka, ha större marginal från marschfart till toppfart, dvs. större chans att köra ikapp om det skulle behövas. I årets runda hade jag lite för liten marginal för att ha råd med misstag.

Min kondition känns helt ok, det visar pulsdiagrammet nedan, jag körde inte slut på mig som jag borde ha gjort... bättre upp nästa gång!


Teknisk Fakta

Pulszoner

Pulszoner
Intressant att se att jag inte körde riktigt hårt mer än knappa 22 min på hela varvet. mer än fyra timmar eller halva loppet i zon 2, lätt ansträngning... Jag körde hårdare på både Siljan Runt och genrepet... jag hade alltså mer att ge!

Placering

Min tid jämför med alla andra
Jag placerade mig bland de 5% snabbaste cyklisterna i årets runda, tänk om jag bara lyckas placera mig bland de 10% bästa på Lidingöloppet (under ca 2:30) eller Vasaloppet (under ca 5 timmar), då skulle jag vara nöjd...5% bästa på LL och VL känns orimligt... eller?

Garmin



Strava