måndag 2 juni 2014

Genrep med Swedbank Sub 8

Söndag den 1 juni var det dags att testa gruppen på allvar.
Glad Tomas

Inför racet

David hade satt eventet i kalendern redan tidigare i år och målsättningen var redan då satt att cykla lång och snabbt!

Christer rekade en tur på 204 km som visade sig vara super, vilka sköna vägar! Mycket likt Vättern Runt. Stor eloge till Christer som även är en suverän ledare på cykeln!

Planen

Väl på plats delades gruppen (ca 36 pers om jag kommer ihåg rätt) in i två s.k. motorer. Jag hamnade i grupp 2 med Danne och David som ledare. Planen var att börja lugnt för att värma upp, ca 35 km/h till första motorbytet sedan var tanken att farten skulle ökas med varje motorbyte tills marschfart uppnåtts. Vi hade två planerade stopp, ett stopp för att lätta på trycket och ett för att fylla vatten (OKQ8).

Racet

Fram till första stoppet gick allt lugnt och beskedligt, jag frös långa stunder då jag medvetet ha valt att ha lite för lite kläder på mig från start. Jag räknade med att det skulle bli varmare framåt dagen samt att jag skulle få slita mig varm... redan efter några mil hade jag skrapljud i min cykel, inget allvarligt men väldigt irriterade. När jag låg på stora klingan och på de minsta dreven bak, alltså de högsta växlarna, då skrapade det. Jag tyckte det hela var märkligt att jag inte märkt detta tidigare men tänkte att det är väl inte så ofta man ligger på de tyngsta växlarna några längre stunder och hinner tänka på sånt...

Olyckan

Olyckan

Efter ca 8 mil såg jag plötsligt två liggandes på marken framför mig, ihopskruvade på något märkligt sätt, bilden sitter kvar på näthinnan än idag. Jag blev stel, jag kommer att köra rätt in i dem var min första tanke, nästan hundra kilo (mig+cykel) i 35-40 km/h in i två på marken... man vill inte ens tänka sig vad som kan hända... 22 mm breda hjul... lyckligtvis lyckades jag styra undan med bara cm marginal från deras kroppar... stannade några meter efter dem och fötterna fortfarande i clipsen, jag håll på att göra en sådan där SPD-vurpa... men lyckades få ut skorna... skakad gick jag tillbaka till de drabbade och det var Tomas (vi är fem personer vid det förnämliga förnamnet i gruppen) som var värst drabbad vad det såg ut som, uppskrapad och hade ont lite över allt. Tack vare till bra cykelvänner (bl.a. Gunnar som normalt jobbar på SOS Alarm) så togs Tomas omhand och ambulans tillkallades.
Tomas Sydfors brutna nyckelben
Tomas Sydfors var också i backen, han hade rejält ont i axeln, hans cykel var dock oskadad. Han valde att fortsätta i svansen på oss andra till nästa depå för att om möjligt avbryta där... På kvällen åkte han in för att få axeln röntgad, det visade sig att han brutit nyckelbenet.... hade hade alltså cyklar 12 mil med brutet nyckelben...

Även Micael hade ramlat i backen, hade fått hjälmen spräckt och punka på bakhjulet... arg som ett bi var han också... han lagade sin punka i all hast fast besluten att fortsätta. Fler med mig sa åt honom att inte fortsätta, har du slagit i skallen i backen bör du prata med sjukvården, de brukar så sådan på allvar... han valde att inte fortsätta.

Efter en stund när vi övriga samlat oss beslöts det att ett par personer inklusive David skulle stanna kvar resten skulle cykla vidare.

Efter olyckan

Efter olyckan körde vi en gemensam belgisk kedja, det blev en jobbig upplevelse med så många i samma rotation, det blir alltid så ryckigt med långa led... vi körde dock på riktigt bra, jag tror att vi under denna del hade bland de högsta hastigheterna under dagen. Jag kom på mig själv, men insåg att jag inte var så cool... att jag fixade mina växlar under stoppet i samband med olyckan, jag fick fortsatt leva med oljudet och jag tyckte det bara blev värre och värre...

Vattendepå

Vi stannade vid en mack, OKQ8 i Gimo och för att fylla vatten. Jag bad Patrik (vår fotograf och min RoH-kompis) att fylla min flaska (hade bara druckit en flaska på de första 14 milen...). Jag passade på att justera mina växlar under tiden, blev nästan klar i tid, blev sist upp på cykeln innan avfärd, det försenade ingen så det var bara att gilla läget...

I samband med "vattendepån" så togs beslut om att återgå till två motorer och vilken skillnad det blev, rena söndagsturen! Så skönt! allt kändes så bra, cykeln var ljudlös igen och cyklingen flöt på i bra fart - allt kändes super!

Tills... vi svängde av i höjd med Uppsala... då kom vi in på mindre vägar som var slingriga och småbackiga... jag låg i den förande motorn vid tillfället och fick ta förning efter förning i dessa, om än små men ändå, backar. Efter ett tio tal backförningar började mina lår att gå på mjölksyra... jag tog några förningar till men insåg att jag måste lugna mig, jag föll tillbaka och vila och åt bakom förta motorn. Va skönt! Det blev så härligt i kroppen att fylla på med energi igen, jag hade inte lyckas dricka eller äta mellan alla backar... när det väl var dags för motorbyte så anslut jag till "min" motor igen och åter.

Det krokiga och backiga partiet var över och det var skönt. Lugnet infann sig och vi började prata om vilken fantastisk snitt fart vi haft osv., vi hade redan kommit i mål i tanken... sen kom några backar igen och jag lyckades få alla mina förningar i backar tror jag... jag kroknade åter, mina lår bara skrev åt mig att lägga av... jag föll tillbaka för andra gången till bakomvarande motor.

Åter vid Vik Skola

När vi svängde in på parkeringen så infann sig en surrealistisk känsla i kroppen... har vi cyklat klart? Har vi verkligen cyklar 20 mil?! Japp, det hade vi, många av oss fick nya personliga rekord noterade av våra cykeldatorer!

Väl genomfört genrep kan man konstatera!

Hjärtat

Rätt ok med tanke på snittfarten...

Jag cyklade den mesta delen med en puls i zon 2 och 3, "komfortzoner" med andra ord. Endast 33 minuter i zon 4 eller tröskelzonen. Det var nog under denna tid jag brände slut på mina lår... måste helt enkelt bli starkare. Jag önskar inte ha fler minuter i zon 4 under vättern än så här... jag måste snart verkligen få grepp om min maxpuls så jag får till mina zoner, jag märker att syran kommer i låret vid 163 slag och däröver. Betyder det att zon 4 skall börja några slag högre än vad som visas ovan?

Strava


Garmin Connect